Paul McCartney stod för pausunderhållningen under Super Bowl 2005, och som han gjorde det. Här ser vi Live and Let Die, denna episka signaturmelodi till Bond-filmen med samma namn
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Läsvärt
Om mig
- Petersson
- Linus Petersson var namnet. Född och under process att växa upp i metropolen och inofficiella hufvudstaden Borås. Studerar på Högre Allmäna Läroverket i Borås, aka. Bäckäng. Engagerad och allmänt nyfiken på vad livet har att erbjuda
Bloggarkiv
-
▼
2009
(93)
-
▼
augusti
(42)
- Det här är en hyllning till en hyllning. Kan vara ...
- Det nalkas utgång
- Hela livet var ett disco
- Arbetar-Mattsson
- Redan i gryningen sken den rosenfingrade
- Specialare idag, guldkorn från Percy Tårar. Alldel...
- Everywhere we go
- Back on track, mi lord
- When the saints go marching in
- Total extas
- Avtryck
- Rödljus II
- PS
- Farväl Falkenberg Part I
- Farväl Borås
- Lördagsfolket
- Word of the Farmer
- James Gandolfini, mannen som spelar Anthony Sopran...
- Lunch della Vinci
- De' e' dans med Parken ikväll
- Jag har varit vilsen
- Filip och Fredrik, dessa två mediamoguler. Ett kli...
- En gång var jag i Stockholm och då såg jag på Fami...
- Ingo har knockat en kamrat!
- Woke up this morning
- Tweet, tweet
- Det lilla livet
- One way ticket to Arenan
- What goes around, comes around
- En gång myntade Elfsborgspampen Bosse Johansson de...
- Är det bara jag som drabbas av direkt och intensiv...
- Livet er for kjipt
- Joy division
- Om och om och om och om igen
- Den norska filmen Död Snö kommer på dvd och blu-ra...
- En gång låste vi in Nostalgiklubben i deras lokal....
- Kolla kolla
- Fantastic
- Yes sir, I Can Boogie
- Paul McCartney stod för pausunderhållningen under ...
- En gång fiskade en man i viskan. Jag har hört denn...
- Glenn, Glenn, Glenn är min vän
-
▼
augusti
(42)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar