Ring klocka ring.

Nyår blev det. Helt plötsligt var julen över och nyår stod på tröskeln. Men lika fort försvann den. Helt otroligt.

Men det var trevligt så längde det varade. Jag och Axelsson hade planer att tåga ner till Varberg och fira in det nya året där. Och så blev det också tillslut. En klasskamrat till Fredric i Veddige vid namn Philip hade sovplatser över, så där var ett problem löst. Planerna var förfest hos Philip ute i Veddige och sedan möta det nya året vid fästningen i Varberg. Allt var upplagt för succé.

Allt började bra i lilla Veddige. De införskaffade Lapin Kulta på glasflaska avnjöts i ett lugnt och njutbart tempo. Skumpan låg på nerkylning i kylen. Den skulle öppnas vid tolvslaget, det bestämde vi tidigt. Allteftersom tiden gick droppade in mer och mer folk. Både nyktra och onyktra. Trevliga och otrevliga. Men alla var lika glada. Det åt och dracks och allt var trevligt. Det spelades Wii flitigt vid tv:n. Jag, Fredric, Philip, Fanny och Isabelle var kände att vi hade spelat tillräckligt innan allt folket kom. Wii Sports var omtyckt av många.

Det skulle spelas Wii.

Jag och Fredric gick snabbt under ökenamnet "Boråsarna". Inte förvånade dock då vi utmärkte oss ganska tydligt när det gäller dialekt där bland alla Veddige-bor. Tydligen var det väldigt roligt när vi boråsare pratade om väder och hur vi uttryckte orden "cool" och "sluta". Väldigt roligt, ja.

Snart blev det dags för avfärd mot Varberg. Hela entouraget gav sig iväg till stationen för att hoppa på bussen till Varberg. En resa som jag trodde skulle ta runt 20 minuter. Så fel jag hade. Resan från Veddige till Varberg tog 45 minuter. Suck. Men vi var roade på bussen. I sätet framför mig satt nyårets höjdare. Jag vet inte vad han hette, namnet var inte intressant. Men det var iallafall en äldre man från trakterna runt Veddige. Han började prata lite smått med oss alla, och tillslut visade sig att den här killen ägnade sin fritid till att lära sig härma folk. Succé! Han började med bamse, gick vidare till Roy&Roger, gav sig på att härma Carl Bildt och så vidare. Sedan kom finalen. Helt utan förvarning började han prata som Stefan och Kristers karaktär Birger. Skratten gick höga i bussen. Framförallt från mitt och Fredrics håll.

Birger i egen hög(?) person.

Birgers röstliga dubbelgångare. Skrattfest.

Vi kom fram till Varberg vid elva-tiden. Vi gick genom stan och träffade ännu lite nytt folk. Det var kallt som aldrig förr, och jag önskade flera gånger om att jag skulle haft dubbla sockar på mig. Flera gånger. Men tillslut var vi iallafall framma vid fästningen. Klockan närmade sig 12 och det kom fler och fler människor som anslöt sig för att se fyrverkerierna. Klockan slog 12 och champage-korkarna flög högt i luften. Det nya året var kommet. Får se vad detta året har att bjuda på.

Gott nytt, lev väl 2008.

.